Jag skulle gärna vilja men jag vet att jag säkerligen aldrig kommer att lyckas. Jag hoppas jag lyckas hjälpa honom någon väg men har ingen aning hur. Jag har alltid brytt mig om honom oavsett vad han än har gjort åt mig. Jag har alltid förlåtit honom, jag vet att jag kommer alltid att förlåta oavsett vad han än gör i sitt liv. Jag saknar han massor, men jag släppte in honom i mitt liv som vän.

Jag önskar att han någongång skulle förstå att alkohol inte är det viktigaste här i livet. Jag vet att han har det svårt. Jag kan förstå, men jag förstår inte varför han aldrig hör av sig typ då han är nykter?! Jag har kännt mig skit många gånger för att jag aldrig kunnat hjälpa honom, men jag ger inte upp. Han får vara arg på mig , han får säga vad han vill åt mig, men jag håller på och samlar mina krafter på nytt och jag vet att om jag aldrig lyckas så gör jag inte det, men det tar mer ont i mig om jag aldrig försöker. Jag är för snäll och jag vet det, men jag kan inte rå åt det jag bara är en sån typ.

Jag vet för mycket nu och allt han sa så vet jag att vissa meningar menade han och vissa var bara något du sa (berusad). Jag kommer aldrig svika honom, men om han sviker mig för att jag vill hjälpa dig så står jag ändå där! Jag kan inte lämna en vän som har det svårt, som jag bryr mig i och som själv inte kanske förstår hur allvarligt det kan bli att dricka alkohol så ofta som han gör! Det tar för ont, jag är orolig över hur det slutar om han inte minskar med det! Jag kan inte sova ordentligt , jag har tankarna på han då jag vet inte vad jag skall göra! Jag har för mycket nu just, då jag själv skiljer mig från exkillen och allt annat runtom mig som ingen vet om ännu. En sak föstår jag inte hur skall jag hjälpa honom? Vad skall jag göra? Han är en viktig vän i mitt liv.